Skip to content

Digital transformation i den nordiska energisektorn

I den andra delen av vår intervju med Mattias Lindberg, Industry Domain Lead for Energy & Utilities på twoday, beskriver han hur den nordiska energisektorn går mot en datadriven, hållbar framtid. Digitalisering och elektrifiering samverkar för att nå netto-nollmål. Läs hela intervjun här.
May 12, 2025 11:31:30 AM Susan Dymling
Mattias Lindberg

 

I vår tidigare artikel med Mattias Lindberg, Industry Domain Lead för Energy & Utilities på twoday, diskuterade han vikten av en datadriven strategi för framgång inom förnybar energi och förändrade konsumentförväntningar. 

Mattias beskriver i del två av vår intervju hur den nordiska energisektorn går mot en datadriven, hållbar framtid. Digitalisering och elektrifiering samverkar för att nå nettonollmål. Klimatåtaganden, kundförväntningar och teknologiska framsteg driver modernisering, vilket förbättrar effektivitet, skapar nya intäkter och ökar kundengagemang trots att äldre system begränsar innovation. Investeringar i digitala lösningar och internationellt samarbete kan bana väg för en hållbar framtid. 

 

Hur hjälper data och digitala verktyg specifikt till med ökningen av förnybar energi? 

Mattias: Bra fråga – detta är verkligen kärnan i frågan. Förnybar energi som vind och sol är riklig men variabel. Du kan inte kontrollera när vinden blåser eller solen skiner, så systemet måste anpassa sig efter dessa variationer. Data är nyckeln till att låsa upp flexibilitet i detta scenario. 

Till exempel, digitaliseringen låter nätoperatörer samla tusentals datapunkter – väderprognoser, turbinutgångar, batteriets laddningstillstånd, etc. – och köra algoritmer för att förutse balansen mellan tillgång och efterfrågan. Om systemet tenderar mot ett överskott av solenergi mitt på dagen, kan en leverantör i förväg signalera elektriska värmesystem eller industriella processer att öka och ta upp det överskottet av kraft. Å andra sidan, om en minskning av vindkraft produktion förväntas ikväll, kan de ladda upp batterier eller till och med be konsumenter (via en app) att spara energi under dessa timmar. Inget av detta är genomförbart utan en datadriven metod.  

Faktum är att Svenska Kraftnät (Sveriges TSO) noterade att att vara "mer datadriven" tillåter dem att förutse behov och fatta snabbare, smartare beslut för att hålla nätet stabilt (en.elfack.com). 

En annan aspekt är balansering och stödjande tjänster. Historiskt sett sköttes nätstabilitet (frekvenskontroll, spänningskontroll) av stora kraftverk som justerade produktionen. Nu, med många av dessa anläggningar som är förnybara (eller avvecklade), förlitar vi oss på en mängd mindre resurser – batterier, flexibel efterfrågan, till och med elbilar kan bidra. Att koordinera denna virtuella kraftverk kräver intensiv realtidsdata bearbetning. Vi använder avancerad kontrollmjukvara som automatiskt kan skicka ut hundratals eller tusentals små tillgångar i samarbete för att korrigera en obalans.  

Det är som en orkester av enheter där dirigenten är ett AI-drivet system – något som endast är möjligt med modern mjukvara och datainfrastruktur. De nordiska TSO:erna betonar gemensamt i en nyligen strategi att digitalisering av dessa flexibilitetsmekanismer är avgörande för att hantera ett nät dominerat av förnybar energi. Kort sagt, data är den nya valutan för balansering av tillgång och efterfrågan när produktionen styrs av vädret. 

C-nivå ledare är också oroade över avkastning och resultat. Hur översätter digitalisering till affärsvärde för energiföretag? 

Mattias: Det är en mycket rättvis fråga. I slutändan bör varje transformation driva värde genom att öka intäkter eller minska kostnader – helst båda, och på ett hållbart sätt. Den goda nyheten är att digitalisering erbjuder påtagligt värde på flera fronter: 

  • Operativ effektivitet: Automatisering av manuella processer och förbättring av nät- och tillgångshantering kan spara betydande kostnader. Använda analysverktyg för att optimera underhållsscheman, till exempel, undviker onödiga utflykter och förlänger tillgångarnas livslängd. Vi ser detta i praktiken med våra kunder.  
  • Den danska eldistributören N1, till exempel, revolutionerade sitt fältunderhåll med en datadriven metod. De kombinerade AI-baserad bildigenkänning med en gamifierad mobilapp (inspirerad av Pokémon GO) för att inspektera över 80 000 elektriska skåp och stationer på bara några veckor (twoday.com). Jämför det med deras traditionella takt på cirka 5 000 inspektioner per år – det är ett kvantsprång i effektivitet. Detta initiativ minskade inte bara manuellt arbete och operativa kostnader, utan förbättrade också noggrannheten och rikheten i N1:s tillgångsdata för bättre beslutsfattande framöver.  
  • Ett annat exempel: Sydvatten – ett svenskt verk som tillhandahåller dricksvatten till cirka en miljon människor – digitaliserade sin projektplanering och prognoser med vår INSIKT mjukvaruplattform. De hanterar över 100 pågående projekt och en portfölj av projekt värda flera miljarder SEK, så effektivitet här är avgörande. Efter att ha implementerat det nya systemet kan Sydvattens projektledare planera resurser och ekonomier i mycket större detalj. Utdelningen har varit enorm: genom att noggrant prognostisera projektens kassaflöden kan de optimera sina finansieringsbehov. Faktum är att de upptäckte att om de kan skjuta upp ett lånebehov på 150 miljoner SEK med bara en månad tack vare bättre planering, så täcker den besparingen i ränta i stort sett hela den årliga kostnaden för INSIKT-systemet (twoday.com). Dessa typer av effektivitetsvinster påverkar direkt resultatet. 
  • Pålitlighet och riskhantering: Driftstopp och avbrott är extremt kostsamma – både ekonomiskt och för varumärket. Digitala system hjälper till att förutsäga och förhindra fel, och återuppta tjänster snabbare när problem uppstår. Detta är där prediktivt underhåll och AI-baserad övervakning verkligen lyser. Till exempel, i ett vattenverkssammanhang, arbetade VandCenter Syd (en av Danmarks största vattenverk) med oss på en AI-modell som förutspår när avloppsreningsförhållanden håller på att överstiga säkra gränser (twoday.com). De kan nu proaktivt justera operationer för att undvika incidenter, medan de tidigare kanske bara reagerade efter att ett problem (som höga ammoniaknivåer) hade inträffat.  
  • Den typen av prediktiv insikt kan vara livräddande för kraftnät också – att upptäcka en överbelastad transformator eller en felaktig kabel innan den orsakar ett avbrott. Resultatet är förbättrad tillförlitlighet. Färre oväntade fel innebär att undvika regulatoriska påföljder på vissa marknader, och det håller kunder nöjda. Ett mer stabilt verk är också mer attraktivt för investerare och för industriella kunder (en fabrik som överväger en ny plats kommer att föredra regioner med färre kraftproblem). Så pålitlighetsförbättringar skyddar direkt intäkter och varumärkesförtroende. 
  • Nya intäktsströmmar: Digitala plattformar möjliggör helt nya affärsmodeller för verk. Ett företag som har moderniserat sin data kan använda den för att erbjuda energirådgivningstjänster till stora kunder – till exempel, analysera en fabriks användningsmönster och föreslå optimeringar, eventuellt som en betald konsulttjänst. Vissa verk venturerar in i flexibilitetsmarknader, i princip monetariserar sin förmåga att justera belastning eller tillförsel med kort varsel genom att sälja det som en tjänst.  
  • Vi ser också möjligheter i sektorsövergripande partnerskap. Ett energiföretag kan teama upp med en smart hemleverantör eller ett nätverk för EV-laddning för att erbjuda buntade, datadrivna tjänster. Till exempel, Wattn (den norska leverantören jag nämnde) ger inte bara sina kunder ett snyggt digitalt gränssnitt, men de är också positionerade för att introducera nya tjänster genom den plattformen. Med realtidsförbrukning och prisdata vid deras fingertoppar, skulle de kunna erbjuda saker som automatiserade EV-laddningsplaner, optimering av hemmbatterier eller premium energibesparingsinsikter för företag (twoday.com). Ingen av dessa erbjudanden var genomförbara i den gamla analoga världen, men nu gör digitaliseringen det möjligt att generera intäkter på sätt som traditionella verk aldrig kunde – allt genom att utnyttja den data och kundkontakter de utvecklar. 
  • Kundengagemang och retention: Genom att modernisera kundupplevelsen – genom användarvänliga appar, onlineportaler och personlig energiinformation – kan företag öka kundlojalitet och öka uptake av nya tjänster. När en kund kan se sin användning, koldioxidavtryck och besparingar från justeringar i en intuitiv instrumentpanel, känner de sig mer i kontroll och informerade. Det tenderar att bygga förtroende. Engagerade kunder är också mer benägna att delta i program som efterfrågehantering eller att köpa kompletterande produkter. Ett verkligt exempel: ett verk som tillhandahåller personliga solpotentialrapporter till högkonsumerande kunder kan inspirera dessa kunder att installera takpaneler med verkets hjälp, vilket genererar en försäljning och fördjupar relationen. 
  • I Finland har Fingrids övergång till ett modernt CRM förbättrat hur de kommunicerar med och tjänar sina intressenter (som stora industriella konsumenter och distributionsföretag) – interaktioner är nu mer transparenta, aktuella och anpassade till partnerbehov (twoday.com). Den typen av förbättrat engagemang, även på B2B-sidan, stärker långsiktig lojalitet. Bottom line är att en engagerad, nöjd kundbas är mindre benägen att churn i konkurrensutsatta retailmarknader och mer benägen att köpa ytterligare tjänster. Digitala verktyg ger verk möjlighet att glädja kunder på sätt som helt enkelt inte var möjliga när interaktioner bara var en pappersräkning och ett callcenter. 
  • Regulatorisk efterlevnad och incitament: Det finns också vinkeln av att uppfylla regulatoriska krav till lägre kostnad, och till och med låsa upp incitament. Verk står inför många rapporterings- och efterlevnadskrav – utsläppsrapportering, tillförlitlighetsmått, dataskydd (GDPR), cybersäkerhetsstandarder (som EU NIS-direktivet), etc. Moderna digitala system kan automatisera efterlevnadsrapporter och integrera säkerhet som standard. Till exempel, genom att använda avancerade datavisualiseringsverktyg, vad som brukade vara en manuell årsrapport kan bli en automatiserad, kontinuerligt uppdaterad instrumentpanel.  

 

Energimyndighetens interaktiva bränslerapport är ett exempel – genom att flytta den publikationen till en digital plattform, gjorde de det enklare att uppnå transparensmål och intressenter fortsätter att prisa tillgängligheten av data (twoday.com). Den typen av tillvägagångssätt kan lika gärna tillämpas på ett kraftbolags hållbarhetsrapporter eller avbrottsrapporter, vilket sparar massor av arbetstimmar. På incitamentssidan, vissa nordiska regulatorer uppmuntrar digital innovation genom att erbjuda bidrag eller genom att tillåta vissa digitala investeringar att räknas mot den reglerade tillgångsbasen (vilket garanterar en avkastning). Att utnyttja dessa incitament kan förbättra ROI för digitala projekt. Viktigt, regulatorer och systemoperatörer i vår region har uttryckligt flaggat att robust cybersäkerhet måste gå hand i hand med digitalisering – det är ett krav, inte en eftertanke (svk.se). Så varje digitalt initiativ som också stärker cyberförsvaret kommer att ses positivt av regulatorer. Allt sammantaget, en välplanerad digital transformation kan strömlinjeforma efterlevnad och till och med säkerställa bonusincitament, vilket lägger till affärscasen. 

Sammanfattningsvis, affärscasen för digitalisering i energi är inte baserad på fluff – den är ganska påtaglig. Vi börjar ofta med att målsätta "lågt hängande frukt" där ett pilotprojekt kan visa värde snabbt. Säg, ett AI-verktyg som minskar prognosfelet med 10% – det kan spara några miljoner euro i balanseringskostnader. När ledarskapet ser bevis på framgång blir det mycket enklare att skala upp investeringarna i en bredare digital roadmap. 

Nordiskt samarbete har varit ett tema inom energi. Finns det en regional aspekt till denna digitala övergång? 

Mattias: Absolut. En styrka i den nordiska regionen är en tradition av samarbete – både genom gemensamma kraftmarknader (Nord Pool) eller gemensamma forskningsprogram. Vi ser mycket kunskapsdelning om digital innovation. Regulatorerna och TSO:erna i Danmark, Finland, Sverige och Norge koordinerar ganska nära på framtida modeller. Faktum är att de gemensamt publicerade en strategi inte för länge sedan som betonar behovet av gemensamma digitala lösningar för att integrera förnybar energi. Det finns också linjering på standarder – till exempel, datautbytesstandarder eller cybersäkerhetskrav – vilket hjälper varje land att röra sig snabbare eftersom alla ror i samma riktning. 

Dessutom, nordiska verk och teknikföretag pilotprojekterar ofta tillsammans genom innovationshubbar. Vi har forum där, säg, ett finskt distributionsföretag, en svensk tech startup, och en IT-konsult (som oss) kanske alla bidrar till att lösa en specifik utmaning, såsom att använda AI för trängselhantering. Denna kultur av samarbete innebär att ett genombrott i ett land snabbt kan läras och tillämpas i ett annat. Som ett exempel, när vi demonstrerade ett framgångsrikt maskininlärningsprojekt i Danmark (VandCenter Syd-fallet), väckte det intresse från vattenverk och till och med kraftbolag annorstädes i Norden – de ville tillämpa liknande prediktiva tekniker i sina egna operationer. Den korspollineringen av idéer är en enorm tillgång för vår region. 

Så ja, den digitala övergången har en stark regional komponent här. Vi arbetar inte i isolering; det finns en pan-nordisk tanketrust som arbetar mot framtidens nät. Det sagt, varje företag måste fortfarande genomföra sin egen transformation – samarbete hjälper, men det ersätter inte behovet av åtgärder på det individuella verksnivån. 

Vilka fallgropar bör energiledare vara uppmärksamma på under denna digitala transformation? 

Mattias: Flera kommer till tanke: 

  • Brist på tydlig vision: Ett misstag man kan göra är att dyka in i teknik för teknikens skull. Implementera snygga AI- eller IoT-lösningar utan ett tydligt affärsmål kan leda till bortkastad ansträngning. Varje digitalt initiativ bör knytas tillbaka till en konkret värdedrivare – oavsett om det är att minska avbrottsminuter, förbättra kundnöjdhet, eller möjliggöra nya tjänster. Utan en tydlig vision kan projekt drift eller misslyckas med att leverera meningsfulla resultat. 

  • Isolerade ansträngningar: Om olika avdelningar bedriver digitala projekt oberoende, riskerar du att få nya digitala silos. Vi har sett fall där nätoperationsteamet och kundserviceteamet var och en implementerar separata analysplattformar som inte pratar med varandra – återskapa fragmenteringen av äldre system. C-nivå ledare måste säkerställa en enhetlig strategi och arkitektur. Data plattformen, särskilt, är något att bygga en gång på ett sätt som tjänar flera behov. Vårt arbete med EWII på deras data plattform handlade mycket om att undvika silos – vi hjälpte dem att testa Databricks som en enterprise-wide lösning, inte bara ett en gång verktyg för ett enda team. Eftersom vi involverade både IT och affärsanalytiker i piloten, förstod alla kapaciteterna och vi undvek scenariot "två plattformar som gör samma jobb" (twoday.com). 

  • Ignorera förändringshantering: Teknik är bara halva striden. Den andra halvan är människor och processer. En briljant digital lösning kommer inte att leverera värde om anställda inte antar eller litar på den. Så förändringshantering är kritisk. Anställda måste tas med, tränas på nya system och visas fördelarna. Ledarskap måste förespråka förändringen och kommunicera "varför" bakom den. Vi inkluderar ofta förändringshanteringsplaner – workshops, utbildningssessioner, återkopplingsslingor, till och med incitament – i våra projekt för att säkerställa att arbetskraften omfamnar de nya verktygen. Att försumma detta kan leda till motstånd eller låg adoption. Också, inte adressera kompetensluckor är en fallgrop: att förvänta sig att en traditionell nätingenjör plötsligt också vara en dataanalytiker kommer inte att fungera utan stöd. Smart verk investerar i att förbättra sina människor eller ta in ny talang för att fylla luckorna. 

  • Att förbise cybersäkerhet 
    Med stor uppkoppling kommer också stora risker. När kritisk infrastruktur digitaliseras måste cybersäkerhet vara en prioritet från dag ett. En cyberattack mot ett energibolag kan få förödande konsekvenser – i värsta fall kan det leda till omfattande strömavbrott eller till och med säkerhetsincidenter. I ivern att implementera IoT-enheter eller migrera till molnet händer det att organisationer lägger till säkerhet i efterhand – det är ett stort misstag. Säkerhet bör finnas med redan i designfasen. Nordiska tillsynsmyndigheter och systemansvariga aktörer har varit tydliga: en cybersäker IT-infrastruktur är ett grundläggande krav i takt med den digitala utvecklingen (svk.se). I praktiken innebär det att följa etablerade säkerhetsrutiner, som nätverkssegmentering, kryptering och kontinuerlig övervakning – ofta i kombination med expertstöd. Ett konkret exempel är när vi implementerade ett AI-system hos VandCenter Syd. Systemet körs helt inom kundens eget nätverk och är säkert integrerat med deras SCADA-system (twoday.com). På så vis förbättrade vi driften utan att introducera nya sårbarheter. För ledningsgrupper är budskapet tydligt: varje digitalt initiativ måste inkludera en ordentlig säkerhets- och regelefterlevnadsgranskning. Det kan kräva extra investeringar – men det är icke förhandlingsbart när det gäller kritisk infrastruktur. 

 

  • Att inte mäta ROI
     Vi har tidigare nämnt vikten av ROI – men ett vanligt misstag är att inte definiera vad framgång faktiskt innebär eller att följa upp den. Om du exempelvis implementerar ett AI-drivet schemaläggningsverktyg bör du tidigt fastställa vilka resultat du förväntar dig: snabbare återställning vid driftstopp? 10 % lägre personalkostnader? Högre kundnöjdhet? Detta kan verka självklart, men alltför ofta går projekt live utan att någon faktiskt kontrollerar om de levererar enligt plan. Att följa upp KPI:er skapar ansvarstagande, hjälper till att behålla momentum – och finansiering – samt möjliggör justeringar längs vägen. I våra projekt försöker vi alltid visa på snabba resultat i pilotfaser och mäta dessa. I vårt arbete med dataplattformen hos EWII satte vi tydliga mål för datahanteringshastighet och användaracceptans. Proof-of-concept med Databricks visade mätbara förbättringar i hur snabbt analytiker kunde hantera och analysera nya datakällor – betydligt mer flexibelt än deras tidigare datalager (twoday.com). Eftersom vi dokumenterade dessa vinster – ökad agilitet och förbättrat samarbete – fick EWII:s ledning förtroende att skala upp lösningen till fler delar av verksamheten. Denna loop av att sätta mål, mäta och lära sig är avgörande. Digital transformation ska själv vara datadriven.  

 

  • ”Transformationsutmattning” 
    Stora organisationer har ett begränsat utrymme för förändring. Om för många digitala initiativ rullas ut samtidigt eller för snabbt, riskerar både medarbetare och kunder att bli överväldigade. Vi rekommenderar ett stegvis tillvägagångssätt: prioritera rätt initiativ, visa tidiga framgångar och fira dem. Därefter bygger du vidare steg för steg. Håll koll på organisationens förändringskapacitet. Ibland är det bättre att ta en paus för att konsolidera vinster än att gasa på när organisationen är utmattad. Undvik utbrändhet och håll energin uppe – när medarbetare ser att framgångar uppmärksammas, ökar viljan att ta sig an nästa utmaning. 

Genom att vara medveten om fallgropar som dessa – och hantera dem aktivt – kan ledningsgrupper öka chansen att lyckas med sin transformation. Det handlar om att vara lika strategisk och människoorienterad i genomförandet som man är visionär i planeringen.

Om du bara fick ge ett råd till en ledare som påbörjar resan från äldre system till digitalisering – vad skulle det vara?

Mattias: Mitt viktigaste råd är: förankra varje digital satsning i ett tydligt värde – både för verksamheten och för kunderna. Med andra ord, var helt klar över varför ni gör det – och kommunicera det konsekvent.

Om ni till exempel implementerar avancerad mätning, är syftet att minska förluster? Möjliggöra rörlig prissättning? Ge kunder bättre kontroll över sin förbrukning? Var glasklar med ert “varför” och se till att alla – från styrelse till implementationsteam – förstår och ställer sig bakom det.

Det gör två saker. För det första håller det organisationen samlad och förhindrar att man tappar fokus i onödig teknikjakt. För det andra skapar det engagemang. När människor ser att “vi investerar i den här plattformen för att snabbare kunna koppla in mer förnybar energi i nätet – vilket stärker affären och hjälper oss nå våra klimatmål”, då blir det lättare att skapa driv. Ett starkt varför blir en ledstjärna genom hela transformationen – det hjälper vid beslutsfattande, inspirerar teamen och underlättar dialogen med externa intressenter.

Sammanfattningsvis: Börja med varför – så följer hur. Kombinera den strategiska tydligheten med de praktiska steg vi pratat om – stegvis implementering, snabba vinster, förändringsledning, säkerhetsfokus – så är ni på god väg från gamla system till ett framtidssäkrat, datadrivet energibolag.

Mattias Lindberg_2-1

Tack, Mattias. Det låter som att nordiska energibolag har en utmanande resa framför sig – men också en spännande möjlighet att förnya sig för en hållbar framtid. Dina insikter och verkliga exempel visar tydligt att digital transformation inte bara handlar om teknik, utan om att skapa värde och motståndskraft i en ny energiverklighet.

Mattias: Tack själv – det har varit ett nöje. Omställningen är absolut utmanande, men med rätt vision och partnerskap är jag övertygad om att nordiska energibolag kommer att visa vägen mot en hållbar, datadriven framtid.

 

Avslutande reflektion: Från nordiska ambitioner till verklighet

Nordens långsiktiga engagemang för förnybar energi, kombinerat med en framåt digital inställning, skapar en unik plattform för energibolag att omdefiniera vad som är möjligt. Men framgång handlar inte bara om att rulla ut mer hårdvara eller mjukvara – det handlar om att integrera robust cybersäkerhet, utnyttja datadrivna insikter och utveckla affärsmodeller för en värld där kunderna också är producenter.

När energibolagen står inför marknadskonsolidering, förändrade regulatoriska krav och kampen om talang, är det de som investerar i en holistisk digital strategi redan idag som har bäst förutsättningar att leda imorgon.

Genom att ena dataekosystem, automatisera smarta elnät och bygga starka partnerskap kan nordiska energibolag omvandla höga klimatambitioner och gränsöverskridande samarbete till konkreta, lönsamma resultat.

Resan från äldre system till framtidens lösningar är krävande – men vinsterna i form av effektivitet, robusthet och kundnöjdhet gör den inte bara nödvändig, utan också självklart värd det.

 

Want to know more about how twoday can help you in the energy transition! 

Contact us today!

Relaterade artiklar