I det nordiska energilandskapet, som genomgår en avgörande transformation, står Mattias Lindberg i spetsen som Industry Domain Lead för Energy & Utilities på twoday. Hans roll kretsar kring att hjälpa energispelare i Norden att modernisera sina digitala ekosystem.
Mattias har två huvudsakliga ansvarsområden. För det första ansvarar han för att säkerställa att twodays expertis inom data & AI, mjukvaruutveckling och moln & säkerhet möter marknadens behov. För det andra arbetar han för att företaget ska samarbeta nära med energi- och nyttighetsföretag för att lösa komplexa operativa och strategiska utmaningar på ett kostnadseffektivt och framtidssäkert sätt.
Vi tog en pratstund med Mattias Lindberg, Industry Domain Lead för Energy & Utilities på twoday.
Kan du presentera dig själv och förklara din roll som Industry Domain Lead för Energy & Utilities?
Mattias: Jag är Mattias Lindberg, Industry Domain Lead för Energy & Utilities på twoday. Mitt arbete handlar om att hjälpa nordiska energispelare att modernisera sina digitala ekosystem. Jag fokuserar på två huvudsakligaansvarsområden. Först, att säkerställa att vår expertis inom data & AI, mjukvaruutveckling och moln & säkerhet överensstämmer med vad marknaden verkligen behöver. För det andra, att säkerställa att vi som företag samarbetar nära med energi- och nyttighetsföretag för att lösa komplexa operativa och strategiska utmaningar på ett kostnadseffektivt, framtidssäkert sätt.
Hur skulle du beskriva transformationen som sker i den nordiska energisektorn just nu, med en mening?
Mattias: Den nordiska energisektorn siktar från en äldre modell till en datadriven, hållbar framtid, där digitalisering och ren elektrifiering går hand i hand för att uppnå ambitiösa nettonollmål. I praktiska termer utvecklas vårt tidigare stabila, centraliserade kraftsystem till ett mycket mer komplext landskap av distribuerad förnybar produktion, elfordon, batterilagring och flexibel efterfrågan – allt koordinerat genom data och teknik.
Vad driver detta brådskande behov av att bli "framtidsbered"?
Mattias: Flera krafter är i spel. Först, klimatåtaganden: Nordiska länder är engagerade i koldioxidneutralitet till 2050 (vissa ännu tidigare), vilket accelererar övergången till förnybar energi och elektrifiering. Vi ser massiva investeringar i vindkraft, solenergi och elektrifierade lösningar för transport och industri. Som ett resultat kan elförbrukningen över Nordens fördubblas inom de kommande 20–30 åren – sådan tillväxt är utan motstycke, och du kan inte hantera det med föråldrade system.
För det andra har kund- och marknadsförväntningar förändrats. Kunder – vare sig stora industrier eller vanliga hushåll – förväntar sig pålitliga, gröna och smarta energitjänster. De blir också producenter (tänk på ägare av solpaneler på taket eller elbilägare som matar tillbaka kraft till nätet), vilket lägger till en helt ny dynamik. Nyttighetsföretag måste vara smidiga för att integrera dessa "prosumenter" och nya marknadsmodeller.
Slutligen är tekniken själv en drivkraft. Kostnaden för IoT-sensorer, molndatorer och AI-analys har sjunkit medan kapaciteterna har ökat. Detta skapar möjligheter att driva nätet mycket mer effektivt. Men för att utnyttja det måste företag modernisera sin IT-arkitektur. Kort sagt, trycket att vara framtidsbered kommer från både möjligheter (nya intäktsströmmar, bättre effektivitet) och hot (klimatbrådska, störande konkurrens) i dagens landskap.
Äldre system är en vanlig oro. Hur exakt hindrar de energiföretag?
Mattias: Jag gillar att uttrycka det så här: många nyttighetsföretag försöker köra ett Formel 1-lopp med en decennier gammal bil. Äldre IT-system – för fakturering, nätstyrning, tillgångshantering, du namnger det – var inte designade för de realtids-, dataintensiva behoven hos ett modernt smart nät. Till exempel, i ett äldre setup, kan integrering av en ny datakälla (tänk EV-laddningsdata eller väderprognoser) vara smärtsamt långsam eller till och med omöjlig. Processer tenderar att vara manuella eller uppdelade. Det är fortfarande inte ovanligt att fälttekniker saknar mobil tillgång till jobbinformation, vilket innebär att uppdateringar från fältet blir försenade.
Å andra sidan har jag sett de enorma fördelarna när organisationer moderniserar. Fingrid, till exempel, ersatte en lapp av gamla intressentdatabaser med en enhetlig plattform som vi hjälpte till att implementera, vilket gjorde det möjligt för information att flöda transparent och kundinteraktioner att bli mycket mer effektiva. Att integrera ny data eller processer i det moderna systemet är mycket snabbare nu – en skarp kontrast till trögheten hos deras tidigare äldre miljö. I huvudsak kan äldre system vara innovationsbarriärer, medan moderna plattformar öppnar gasen för smidighet och skalbarhet.
Var fokuserar energiföretagen sina digitaliseringsinsatser?
Mattias: Vi ser flera nyckelområden där digitalisering har en påverkan:
Dataplattformar och styrning: Kärnan i många framgångsrika digitala strategier innebär investeringar i robusta dataplattformar – centrala hubbar som konsoliderar information från hela företagets verksamhet (t.ex. nät, fakturering, kundförbrukning) till en enda sanningskälla. Genom att harmonisera datamodeller, tillämpa styrningsregler och möjliggöra säkra, skalbara analysmiljöer säkerställer företagen att deras team kan få tillgång till korrekta, realtidsinsikter. Detta ligger till grund för allt från algoritmer för prediktivt underhåll till konsumentvänliga appar. Vi har funnit att företag som prioriterar datakonsolidering och korrekt styrning inte bara påskyndar beslutsfattandet utan också minskar kostsam dubbletter av insatser över silade affärsenheter. Kort sagt, en välstrukturerad dataplattform är ofta skillnaden mellan ett företag som verkligen är ”datadrivet” och ett som bara experimenterar med digital teknik.
Kundorienterade digitala lösningar: På detaljhandelssidan använder energiföretag digitala verktyg för att engagera kunder och till och med påverka deras beteende. Tänk på mobilappar som visar hushållens timvisa energiförbrukning och skickar incitament för att flytta konsumtionen när tillgången på förnybar energi är hög. Det finns också integration med smarta hemanordningar – om en leverantör kan interagera med en kunds smarta termostat eller elbilsladdare (med tillstånd, förstås), kan de justera belastningar på distans för att hjälpa till att balansera systemet. Denna typ av efterfrågestyrning, möjliggjord av datakonnektivitet, förvandlar konsumenter till aktiva deltagare i nätstabiliteten.
Till exempel lanserade den norska energileverantören Wattn en mobilapp och webbportal utvecklad av twoday som visar kunder realtidsförbrukningsdata, kostnader och till och med integrerar kontroll av elbilsladdning. Genom att knuffa användare med aktuell data och varningar (som prisökningar eller överskott av förnybar energi) kan företag ge kunder möjlighet att flytta sin användning till lågbelastningstider – vilket effektivt hjälper till att balansera nätet medan kunderna sparar på räkningarna. Det är en win-win: kunderna får mer värde och systemet får flexibilitet.
Marknads- och ekosystemplattformar: Vi bör inte glömma digitaliseringen bortom det enskilda företaget. Nordiska länder är faktiskt pionjärer inom datahubbar – centraliserade plattformar där all energiförbrukningsdata, bytningsinformation, etc., lagras för att göra marknadsprocesser mer effektiva och transparenta. Danmark och Finland har till exempel lanserat nationella energidatahubbar för att standardisera dataåtkomst för alla marknadsaktörer. När alla har tillgång till pålitliga data sänker det barriärerna för nya tjänster (tänk innovativa återförsäljare eller energiövervakningsappar) och förbättrar konkurrensen.
Vi har sett hur öppna data kan frigöra innovation: exempelvis samarbetade Energimyndigheten i Sverige med oss för att omvandla Sveriges årliga bränsleförbrukningsrapport från en statisk PDF till en interaktiv Power BI-instrumentpanel. Plötsligt kunde beslutsfattare, företag och allmänheten filtrera och visualisera bränsledata i realtid och få djupare insikter. Den typen av tillgänglighet och engagemang med data ger upphov till nya idéer och tjänster. På samma sätt kan marknadsaktörer som enkelt får tillgång till enhetliga data via dessa hubbar katalysera tredjepartsappar och "energi-tech" startups som erbjuder konsumenter mervärdestjänster. Dessutom dyker det upp blockchain- och peer-to-peer-energihandelsprojekt – digital teknik som möjliggör nya marknadsmodeller (som grannar som handlar med solkraft) som helt enkelt inte existerade i det gamla systemet.
Alla dessa digitala initiativ förstärker varandra. Den stora bilden är ett intelligent, automatiserat nätverk som interagerar sömlöst med engagerade konsumenter och distribuerade resurser. Men jag vill betona: det finns ingen magisk one-and-done-lösning. Digital transformation måste göras i faser och paras ihop med processförändringar och utbildning av arbetskraften. Teknologi är en kraftfull möjliggörare, men den är mest effektiv när den styrs av en tydlig strategi och starkt organisatoriskt engagemang.